
Igår morse tog jag bussen via (ja, var är jag någonstans?) till Vaxholm för att masta på Mickes segelbåt. I ärlighetens namn skall jag säga att jag inte masta så mycket, jag kan inget om olika linor och så. Det är ju inte så att om Micke säger "Ger du mig linan till storfallet" så rycker jag snabbt fram rätt, nej nej, det måste förtydligas för att jag skall veta, han får lägga till "Det är den gröna med lite gula prickar".

En segelbåt utan mast ser lite naken ut tycker jag. Vi började med att flytta en massa andra master som låg i vägen för Mickes mast. Det är ganska långa och tunga saker, Mickes mast är väl ca 15 m och väger runt 100 kg, och då är inte det den största. Men vi fixade det och fick fram masten och jag rengjorde den medan Micke fixade med vajrarna som håller den på plats.

Sen skall masten vevas upp i lodrätt läge med hjälp av en mastkran, det är här jag kommer in med insatsen. jag kan inte mycket, men jag är en jävel på att veva, har till och med ont i pekfingret idag. Dock är det inte jag som klättrar upp i kranen för att korrigera saker i masten, där sätter jag stopp.
Vädret var som ni ser inte det bästa, vi var ganska blöta efter ett tag, men vi var vi gott mod. Vi fick göra några gör om, gör rätt, men sen satt allt där det skulle och vi gick ner i båten och intog en biffsallad.

Man kan tro att sånt här går fort, men det är en del pyssel. Vi höll på i ungefär 6-7 h, och då hade Micke varit där och förberett dagen innan, ja han sov till och med på båten.
Jag var ganska trött då jag for hem, och när jag sitter där på bussen inser jag att även jag matchar inredningen.