En liten fönsterljusstake

Nu har jag målat lite grann, ibland ser det jag skall skapa mycket bättre ut i mitt huvud än nr det väl materialiseras i verkligheten. Men jag är nog ändock ganska nöjd. Fönsterramen såg ut som ovan innan jag startade upp det hela, fast här hade jag redan avlägsnat speglarna som bott i denna ram tills nu. Och nu ser den ut som nedan. Glömde bara att köpa lite svarta skruvar, så de kommer så småningom. Men jag vet inte, det känns som om det saknas något, ska klura lite på det.

Till alla som har varit

Idag har det varit riktigt härligt väder. Jag och en kvinna som bor hos oss tog oss en långpromenad runt i hässelby. Eftersom det är allhelgonahelg tog vi oss till kyrkogården där vi tände lite ljus, hon tände i minneslunden för sin mamma som ligger begravd i ett annat land och jag tände för mamma och pappa. Det lyser nu även ett extra ljus på Albertos, Lars L :s och morfar Gunnars grav. Ibland när jag går där på kyrkogården känns det som jag känner till folk i var och varannan grav, jag skulle kunna tänt ljus för åtminstone sex personer till. Är det ett tecken på att man levt ganska länge ändå? att man känner ett flertal människor som inte finns med här hos oss längre, i alla fall inte i fysisk form.

Om man skulle tro att det Dan Brown skriver är sanningar så är det i alla fall så att om kroppen i dödsögonblicket ligger i ett hermetiskt tillslutet rum, så händer det någonting då en person dör, för en liten del, knappt mätbart, lämnar kroppen så att vi blir ett uns lättare (hur mycket ett uns nu är? det vet inte jag). Så om det är på det viset, då kanske det även är så att det vi kallar själen finns någonstans kvar här i jordelivet, i en eller annan form. Ibland kan i alla jag tycka det känns skönt att tänka att så är det, fast jag nog får säga att jag hör till agnostikerna vad det gäller det området.

Nu skall jag ta och måla ett gammalt fönster, och skapa om det till något annat.

Lampskärm

När jag har surfat runt på nätet efter inspiration och tips på ideér till Saras matsal i New England/New Port/Lantstil/Chabby chick (tycker mycket är lika i dessa stilar, eller i alla fall passar de ofta ihop) så har jag själv blivit inspirerad att göra något åt mitt eget matrum. Bland annat vill jag klä om lampskärmen som är på bilden ( japp, jag gör faktiskt lampskärmar C *S*).

Den här lampfoten hade vi på restaurangen jag jobbade på, och när de skulle stänga fick jag ta över den. Jag är väl ingen människa som har en massa gamla saker i mitt hem, men jag gillar den här lampfoten. Skärmen sydde jag i ett gammalt sidentyg jag hade liggande, och jag tycker nog att det är ganska fint, men nu vill jag ha en vit lampskärm. Har inte bestämt mig vilket tyg jag vill använda, funderar på att ta en av de gamla damastdukarna jag har liggande, använder sällan sådana dukar i alla fall. Förr hade man ju de små damastdukarna på kaffebordet, men vi har inte kaffebord på det sättet längre. För övrigt är jag ingen dukmänniska överhuvudtaget. Eller så vill jag ha ett linnetyg.

Jag har lärt mig att det bästa sättet för mig att göra om och iordning hemma är att se till att allt är inhandlat INNAN jag startar, annars kommer jag ofta bara halvvägs. Så idag skall jag ut på inköpsrunda, får se om jag hinner göra något också.

Jag har gjort en fin handlingslista med olika färgtyper, redskap, tyger, innerkuddar, och "piff" (som de säger i ett visst inredningsprogram). Skulle behöva lite ramar också, men jag har inte bestämt mig för vilken typ jag vill ha. Dessutom skulle jag behöva ha ett litet skrivbord i gammal stil som jag vill göra om lite. Men det kommer jag inte hitta idag, men det brukar droppa in sådana på Metropol , så jag får väl helt enkelt vänta med det och ta tag i det andra tillsvidare.

Murare

Just nu har jag tre böcker på gång, det blir så ibland när en är av en lite mer seriös natur, och en inte fängslar av någon anledning. Den seriösa är Helena Henchens "Hon älskade" som är riktigt bra, handlar om hennes farmor Signe Thiel (1885-1969) och hennes händelserika liv. Den som inte fängslar är Helene Turstens "Det lömska nätet" och den kommer bli bra, det vet jag, har läst hennes böcker förr. Men så när jag stod på ICA i lördags då låg Dan Browns senaste "Den förlorade symbolen" där, och då åkte den med ner i korgen.

Jag tror inte att det är en slump att det börjat dyka upp artiklar om frimurare i tidningarna nu, vilket det i och för sig gör med jämna mellanrum, men de spelar en väldigt central roll i Dan Browns bok. Det är lite spännande (eller knasigt, välj själv) att tänka på att det i våra dagar finns ett inte hemligt sällskap, för det är de inte, men det är ett sällskap med en massa hemligheter och konstiga ritualer. Namnet kommer sig av att det från början var folk från murarskrået som ingick i sällskapet, men det ändrade sig nån gång på 1600-talet. Det är alltså ett gammalt sällskap vi talar om här, och man kan ju undra hur mycket som hänger kvar från denna tid, då jag tror att det var mer accepterat med konstiga ritualer på den tiden. Nu för tiden finns det även en motsvarighet för kvinnor (såklart), får väl gå med där och wallraffa lite som Jan G visst har gjort hos KGB :-)

Nu skall jag iväg till jobbet!

Tillbaka till framtiden

Idag har jag varit ledig, vaknade i alla fall i ottan, kan bero på att jag sov då klockan var 21.30 igår. Förmiddagen gick åt till en del ärenden, bland annat att lämna in cykeln på reparation, och Cykelmannen trodde oxå att det var bakaxeln som gått av.

Sen kom Tessan och hämta mig, och vi hade insiktsfulla diskussioner om äldreomsorg, och avsaknaden av servicehus för de äldre som vill ha sådant, bland annat Tessans pappa. Nåja, hon ringde i alla fall en del samtal till diverse läkare och bad om intyg och liknande, sådant där som behövs för att ens starta igång processen.

Kvällen bjöd sedan på filmtajm och nybakad morotskaka, kan säga att båda föll mig i smaken. Tillbaka till framtiden är faktiskt en sådan där bra familjerulle, en film som flera kan ha behållning av. Ludde fick boxen av mig nu, den skulle egentligen hamnat under granen, men eftersom dom, lixom alla andra, skall vara i Thailand från lucia tills efter jul så fick han den nu.

Så även Kronér

Jupp, det är så, Mariette är lika alla människor på jorden *S*.

Storasyster har oxå rätt

Ja, vi kan väl alla se att även storasyster har rätt, visst är Mariette lik Siggan (jag kallar henne så för då slipper jag googla på namnet) eller tvärtom. Hon kanske har ett sådant där ansikte som kan vara lik nästan vem som helst, jag skall jag göra ytterligare ett pröv med någon otippad person och se om även de är lika.

Idag har jag skrivit viktiga siffror till länsstyrelsen. Tänk att man kan fippla med siffror så mycket att man kan få två olika svar, och båda är helt rätt beroende på hur variablerna definieras, så med lite tur förstår de inget av mina siffror, och vi får till svar att allt är så bra så. Nu brukar det inte gå till på det viset, de letar ihärdigt för att ha något att anmärka på, ibland är det väldigt krystade anmärkningar. Men de vill väl inte att privata alternativ skall se för bra ut i statistiken.

Cykeln är nu hemma i lägenheten igen, och skall lämnas in för lagning. Och jag vet inte var felet är Magnus, det är därför Herr Reparatör skall få kolla på den, bakhjulet sitter som löst, men skruvarna som håller det är inte lösa. Tror det är nått vajsing på kardanaxeln *S*.

Avnjöt en middag på Grantoppsgränd med trevligt sällskap. Problemet är att alla har så mycket att säga att vi nästan får inrätta turordning, men det är bra roligt att höra vad de små kamraterna har funderat ut. Fick skjuts hem av en snäll Hans, som var lite upprörd för han trodde det va en Champinjons League match ikväll, men så ar visst inte fallet. Nu är det kallt, grått och väldigt, väldigt trist.

Filtajm

What a man, what a man, what a man

What a mighty good man
What a man, what a man, what a man
What a mighty good man

Ja, så då har jag nu sett X-men Origin. Jag gillar ju sådana här lite sci-fi aktiga filmer. Det är som sagor som berättas, fast för lite mer vuxna. Kvällens bästa kommentar stod Thor för, det var när Wolverine stod öga mot öga mot en elak fiende, och man riktigt såg hur mycket han ville skada, eller allra helst döda, Wolverine. Då säger Thor - Han har nog inte haft en sån bra dag :-)

Så vad ska man hitta på för nått trivsamt och roligt idag då? Kanske tvätta fönster och byta gardiner? eller det var kanske inte så roligt, inte att diska eller dammsuga heller. Ja men då struntar jag i det då, det måste ju vara bra mycket roligare att ringa en kamrat och kolla om hon är sugen på lite fika, om hon inte jobbar förstås. Ja så får det nog bli. Det är ju bara det här jobbiga med att jag inte har nån cykel, livet är så mycket lättare med en cykel, jag tar mig till kamrater på 10 min, istället för en halvtimme som det tar att gå, suck.

Men nu ska vi tänka positivt! Vilken tur att cykeln är trasig, då får jag ju en chans att vara ute lite längre, för idag är det faktiskt en riktigt fin dag, en sådan där fin höstdag, när luften är hög och klar, och det känns lätt att andas. Just så, så ska jag tänka istället.

Jo, kanske lite lik

Sara påpekade att Mariette påminde henne om Jack Sparrow, och det har hon kanske rätt i. För att trycka på likheterna tog jag mig friheten att sätta hårbeklädnad i den damens ansikte, jag hoppas hon inte tar illa upp. Hon skulle väl haft ett pannband oxå förstås, men det får vara. Nog finns det en viss likhet i alla fall. Nästa experiment blir att jämföra henne med Sigorneya Weawer (som ni ser googlade jag inte på namnet :-) ) som den andra systern sa hon var lik.

I torsdags var jag på Serveramässan i kista och provsmakade en mängd med olika saker, både sötsaker och matsaker. Förutom själva smakningen bjöd mässan på ett roligt föredrag av Anders Lundin "Att våga fast man inte törs". Det var både underhållande och gav lite tankeställare. Jag tycker att han är som bäst när han får göra sina egna texter, det blir inte lika -Hej och hå vad jag är käck, som när andra skriver åt honom. Jag tycker han har en fantastisk radioröst, hans sommmarpratarprogram var ett av sommarens bästa.

Nu är det dags för boktipset -Nininananininanananininanana (lät som en kulspruta istället för boktipsetsången). Maskarna på Carmine Street var en riktigt bra bok, Nesser kan verkligen konsten att berätta en historia. Den har en del vändingar och tvistar som gör att inte allt är förutsägbart, det hände att jag tänkte "Aha, det är så de kommer att lösa det" men det var aldrig så de kom att lösa någonting. Så om den boken kan jag bara säga -Läs den!

Nu läses den omtalade "Hypnotisören" av Kepler, vars synonym kom att avslöjas mycket tidigare än vad författarna hade tänkt sig. Vi får se om den är så bra som det sägs, och om den är värd den braiga kritik den har fått.

Frisören

I tisdags var jag hos frisören, försökte då ta några bilder i smyg på klädbutiken i åkermyntan, med sämre resultat. Något annat som är sämre är att Zebrasalongen är såld, och Jenny skall öppna en ny salong. I segeltorp. Det känns inte direkt nästgårds, så nu måste det letas en ny frisör. Men jag är inte ensam i min jakt, eftersom Nina, den andra braiga frisören, har flyttat utrikes, så letar även väninnor en ny frissa.

Jag får ju som sagt göra väldigt varierande saker på min arbetsplats, så gårdagen bjöd på spackling och målning. Det blev riktigt bra och jag kände mig nöjd. Det skall flytta in en ny dam i ett rum, och det rummet behövde fräschas upp.

För övrigt fick min springare ont i bakhasen när jag hastade iväg till jobbet i går, så nu är det så katastrofalt att jag inte har nån hoj, måste lämna in den rosa springaren till cykelveterinären. Skall ringa T och kolla om hon är ledig imorgon så hon kan skjutsa hem cykeln till mig i sin stora bil.

Mörkermannen är nu utläst, den var stundtals riktigt bra, dock kan jag tycka att historien ibland nästan kändes lite krystad tillkrånglad. Men antar att det är för att man inte skall gissa sig till slutet redan i början av historien. Nu läses Håkan Nessers "Maskarna på Carmine Street" och den tycker jag än så länge är mycket underhållande. Han har ett språk och ett flyt i sina historier som är avkopplande att läsa. Återkommer då den är slut och meddelar domen.

Gremlins och konferens

I söndags var jag som bekant barnvakt, och det hela avlöpte väl. Vi tittade på Gremlins och den var riktigt rolig, kanske inte så bra som jag mindes det, men så brukar det vara. Pappan i barnvaktarfamiljen är lite som pappan i Gremlins, det skall vara teknikprylar till det mesta och enklaste i hushållet. Det är inte bara att slå på en strömbrytare så tänds lampan, neheejdå, det finns specilla huvudenheter man använder för att få på ljuset, och att jag då inte ens kunde få på tv:n, eller närmare bestämt dvd:n är väl ingen överraskning. Så det blev att vi kikade inne i ett av barnens rum, för att få på en film på playstation, det klarar till och med jag av.

På måndagmorgonen gick det oväntat lätt att komma upp när klockan ringde kl 05.00. Det var en bra konferensdag, vi kikade bland annat på en film av och med unga anhöriga till människor med demenssjukdomar. Det måste vara fruktansvärt att vara 14 år när ens mamma får en demensdiagnos, och att då redan ha mist sin pappa tidigare i livet måste vara outhärdligt. En del människor drabbas klart hårdare än andra.

Jag shoppade en del flaskor, det börjar bli lite tomt i barskåpet, som det brukar efter en sommar.
Passade då på att fylla på lite. Jag hade kunnat handla en massa mer, det är i alla fall lite billigare än i land. Om man dessutom druckit några goda moijito innan, så är det som om man tror man kan handla allt.

Pryttlar, saker och skräp

Igår gjordes inte många knop, det var skönt. Läste en del i Mörkermannen och tittade på lite saker på lite olika kanaler. Idag har jag plockat och rensat i en del skåp (men även saker som bara låg framme). Det är otroligt vad mycket saker jag har som jag inte behöver. Det var inte länge sedan Tessan hjälpte mig att fylla deras kombi med mitt skräp och körde mig till Lövsta återvinningsstation. Nu har jag då återigen två säckar med skräp , hitintills, det kan komma att bli mer.

När jag städar brukar jag låna en ljudbok från biblioteket. Det är så smidigt, jag loggar in med mitt bibliotekskort, coh sen har jag fri tillgång till en hel mängd med ljudböcker. Idag städas det till Lars Bill Lundholm "Gamla Stan-morden", den är riktigt bra. Har läst några tidigare av honom. Hans poliskaraktär heter Axel Hake, och mordgåtorna utspelar sig i Stockholm med omnejd, vilket är roligt, när man vet var de är och hur det ser ut där.

Nu skall jag ta och hänga in de där rena kläderna som legat på soffan så länge att de kanske inte är rena längre, mest dammiga. Men de får åka in i garderoben i alla fall. Sen skall jag cykla över till konsertmänniskorna och ta över ansvaret för en kväll för barnen deras. Jag har fått lov av mamman i familjen att vi skall få se på Gremlins, det skall bli riktigt kul. Vad som är mindre kul är att jag skall upp i ottan för vi skall på konferans på ålandsbåten i morgon bitti. Det är bara upp och hoppa vid femsnåret, HÄRLIGT!

Editerade bilder

Ja, med lite editering kan ju vem som helst se smal ut, beviset på det återfinns ovan. Det är alltså INTE simningen som gett ett så fantastiskt resultat, utan det är photoshop. Men kan Ralph Lauren göra så med modellen Filippa Hamilton så kan väl jag. Min midja blev visserligen inte smalare än mitt huvud, men det kanske beror på grundförutsättningarna.

I torsdags var jag faktiskt bara på jobbet i nio timmar, det är bra ovanligt för att vara mig, det brukar ganska ofta vara "jag ska bara...." innan jag kommer därifrån. Gjorde i alla fall i ordning en Kotlett Marrakesch (en variant på Anns Kassler Marrakesch) och en Kreolskans gryta till befolkningen innan jag tog helg, måste ju se till att dom har något att äta, eftersom jag ibland verkar tro att det är bara jag som kan göra en del saker. Det är naturligtvis inte sant, men det är mitt problem och inte något fel på kollegorna, för de kan och det vet jag egentligen.

Fredagen började i Åkeshovs simhall, vi vinkade till Caroline som åkte därifrån när vi anlände. Eller Sara vinkade, jag såg henne inte ens. Jag hade så lite lust att simma att jag bestämde mig för att meditationssimma istället för konditionssimma. Det var ett bra beslut, och mycket skönt. Sara varvade mig ett par gånger, men jag räknade inte ens längderna, jag simmade på tills Sara var klar och då var jag oxå klar. Känns inte så viktigt om det blir 54 längder eller 60, huvudsaken är att det görs. Jag gled istället runt och funderade på livets väsentligheter, vet inte om jag kom fram till något sensationellt, men det var en bra start på dagen.

Sen skulle jag hem och städa, men jag skulle bara läsa lite först, och somnade så skönt i sängen. Det var länge sedan jag sov så där mitt på dagen, antagligen behövligt, och otroligt skönt. Nu är det Unni Lindells bok Mörkermannen som ligger på nattduksbordet, ska ta ett par kapitel strax.

På kvällen var det middag i det Rebermarkska residenset (ja, det är väl Norgrens oxå :-) ) Det bjöds på en barskåpsgenomgång av diverse kufiska flaskor innehållandes alkohol. Vi gjorde i alla fall några goda B52or till kaffet. Jag var så glad att jag hade förbokat taxi till klockan 01.00 för annars är det lätt att bli sittande när man har trevligt, och så är klockan plötsligt 03.00. Men det sägs ju att man ska gå när det är som roligast, det ligger något i det i alla fall.

Tror att samtliga middagsgäster var nöjda med kvällen. Trodde det skulle bli lite stifft mellan barnen, men de såg vi inte röken av på hela kvällen, de lekte och hade så kul tillsammans. Så sammanfattningsvis var det en bra ledig fredag!

Hipp hipp HURRA

Igår var jag på kalas hos kamrat Hans, han blev hela 41 år. Det var så trevligt och gott. Vi fick en jättegod potatissoppa med goda korvslantar, hembakt bröd, goda ostar, gott vin. Till kaffet fanns budapestrulle, nybakta kanelbullar (av de åt jag, lämnade det andra) och godisbitar. De andra smakade av födelsedagswhiskeyn, men jag hoppade, inte för att jag inte tycker om, utan för att jag inte hade smak för det just då. För övrigt övergav jag papper och matlagning till förmån för symaskinen på jobbet. Det blev lite gardiner och en hel massa kläder lagade.

.

Imorse bar det av till simhallen, idag var jag hare. Jag simmar inte lika fort som Sara så det gick lite långsammare idag, 60 längder på 43 min. När Sara drar brukar vi ligga på 40 min eller strax under, men strunt samma, vi gjorde det i alla fall. Sen Storhandlades det lite, tror notan hamnade på typ 900 :-, ganska bra det med.

.

Har sedan varit på jobbet och fjantat runt, eller inte riktigt. Det är så här när det är dagtid och alla är här, då frågas det ganska mycket "Nenne, kan du...." och jag kan ju som bekant inte säga nej, så då går tiden till en massa som är bra att det blir gjort, men det är inte det JAG måste få gjort. Så nu blir jag här till senare och skriver och räknar en del.

.

För övrigt är jag mest bara trött.

.

Over and out

Höstblues

Men så här vet jag inte om man får göra, med upphovsträtt och sådant, men det här var så bra skrivet, det är PRECIS så det är!

"Höstbluesen har slagit till, med känslan av att allt är skit. När höstbluesen slår till känner man sig orkeslös, oinspirerad och dålig på allt man företar sig. Höstbluesen är inget tillstånd man vill vara i permanent. Höstbluesen är botten. Då menar jag inte botten som i att man inte kan komma lägre, inte alls. Man kan komma mycket lägre. Jag menar bara att ingenting är särskilt kul och att man känner sig dålig, inte mer med det. I förhållande till självmordshumör är höstbluesen närmast ett glädjetillstånd. Man känner att man är dålig men att det är långt kvar till botten och att man därför borde vara glad. Glad för att man bara är lite ledsen över sin dålighet."

Hämtat från Korvasbloggen, och det är en Daniel som skrivit det http://blogg.aftonbladet.se/26997

Mat

Idag har det lagats mat i mängder. Startade dagen med att hjälpa en drös med människor att komma upp och i ordning, sen vid ettsnåret tog matorgien vid. Jag gjorde följande:

• Skalade en mängd kräftor
• Kokade fond
• Gjorde fisksoppa
• Vispade ihop en aioli
• Tillverkade ett par kräft/räkpajer
• Gjorde en köttförsfrestelse i form
• Marinerade lite laxar
• Stekte en hel massa svamp
• Gjorde en shiitakesås
• Putsade lite fläskfileér
• Diskade en MASSA

Ja, ungefär så var min dag. Sen cyklade jag hem och kikade på hollywoodfruar, där dagens bästa citat måste vara:

"Åderbråck är något fult som kroppen inte behöver"

Mot allt vad jag vill, och allt som känns okej, så är jag fängslad/fascinerad av denna serie.

För övrigt tror jag att jag var lite ilsk idag, fick lite hintar om det, men som alla vet, det man låter sin ilska gå ut över är egentligen inte det man är arg på. Tror jag är mest arg på mig själv som inte kan säga "Nej, jag kan faktiskt inte göra det, för jag skall bara vara hemma och ha det bra". Skall bli lite bättre på att inse när det inte fungerar att göra saker, hur roligt jag än tycker det är.

Kräftkalas

Ikväll har vi varit på middag på Fånöö slott hos chefen. Det är alltid lika trevligt, men hon har så mycket mat, man skulle kunna föda en mindre vatikanstat på det som bjuds. Det var alltså kräftskiva, men först var det snittar, ca 4744 stycken, och champagne i salongen. Rock Olgas släkting underhöll tillsammans med kamrater, och hon såg ut som rock Olga oxå.

Sen var det förätt, en matig svampsallad, prosciutto ( och nu vill stavningskontrollen att jag skall skriva prostitution, men det tänker jag inte) och en gigantbit västerbottenpaj. Nu var man lixom redan mätt, och nu skulle de svenska signalkräftorna avnjutas, tillsammans med vitlöksbröd, och ungefär 10 sorters ostar och kex, sedan var det underhållning av en liten bög *S* han lät som Christer Lindarw, fast han var betydligt äldre, men riktigt charmig. Och då serverades pannacotta och calvados, sedan var det kaffe med avec och daimtårta i biblioteket. En hel drös med skålar fyllda med godis fanns oxå att tillgå för den som var rädd att svälta.

Visste ni att man känner igen en signalkräfta på att den har en vit fläck på framklon, det visste inte jag. Men nu har vi ungefär 6-7 kg färska kräftor kvar hos chefen, men jag skall koka en del kräftsoppa på måndag har jag lovat. Det blir fina fisken det!

Pärmar tavlor och lite semestertankar

Dessa papper är som en följetong, precis som en annan människas golv. Trots att jag startade vid 8.30 igår och höll på till 22.30 är jag inte färdig än. Det är ett sådant virrvarr av tider och semesterdagar i total oordning. Dessutom tillkommer problem som till exempel att tidigare ansvarig har räknat ihop timmarna, istället för dagarna, en person har haft semester, och då har den ibland "betalt" med 1 1/2 dag. Nu är det så att enligt semesterlagen kan en arbetsgivare aldrig dra en halv dag, semester är alltid hela dagar, om man nu inte räknat kvotsemester, vilket är en helt annan historia (nu skall det tilläggas att hon gjort det ibland oxå, bara för att komplicera det hela lite).

Så vad gör man i detta fallet, sätter vi att personen tagit 1 dag, och skänker 1 dag plus en halv dags semesterersättning, eller skall vi lägga till en halv dag, och ge personen en halv dags semesterersättning till? Eftersom en del har varit lediga två dagar flera gånger, och då betalt 1 1/2 dag varje gång, skall vi plötsligt plocka bort ett par dagar till från semestern som personen tror hon har. Och hur blir stämningen då?

Ja, usch, det är inte så roligt, och ni vet hur det är, vem blir man arg på, jo den som levererar beskedet, i detta fall jag.

Nu skall jag ner till byn och handla lite,något gott vin att ge till chefen som jag skall på kräftskiva hos ikväll. Och så skall jag in en sväng på klädbutiken och se om de har nått fint till en Hans som fyller år på tisdag.

Jag har lagt ett litet bud på en tavla, jag gillar hennes , May K Leons, bilder. Lite naivistiska frodiga figurer, kanske inte så snygga, rent estetiskt, men jag tycker de är roliga, blir lite glad när jag kikar på dom. Hoppas nu att jag får den oxå.

Lunchkonsert

Idag var vi då på Operan och lyssnade på en mezzosopran vid namn Ingrid Tobiasson (nu ville stavningskontrollen att jag skulle skriva tobisgrissla istället , haha) . Det var faktiskt en ganska trivsam tillställning. Klockan 12.00 slås portarna upp och man blir välkomnad ner till Oscar II café. Där serveras en sallad med bröd och dryck, och sedan 12.30 börjar musiken och håller på fram till 13.15. Efter det kan man dricka en kopp kaffe, och allt detta för 180 riksdaler, det tycker jag är prisvärt, kan rekommenderas.

Föreställningen avlöpte utan några större incidenter, kvinnan som var med mig gråter floder då hon lyssnar på opera, och det är väl okej och accepterat. Det var bara det att hon började gråta redan när hon såg pianot, och hon gråter inte så tyst. Men folk får väl titta om de vill, och hon får väl för jösse namn gråta om hon vill.

På väg till operan kom plötsligt vaktparaden glidande, det var ganska häftigt, länge sedan jag såg, hon grät förresten då oxå. Det gick inte så bra att ta en bild, för när jag kikade in kameran för att ta kort, då gled mitt sällskap iväg, det fungerar inte att säga vänta till de här människorna, de kan lika gärna gå i alla fall. Det gör i och för sig inget, men de kan inte se konsekvensen av handlingar. Detta innebär bland annat att de sällan flyttar sig för bilar, och det kan ju bli ganska farligt, speciellt inne i staden.

En kvinna berättade att det var just i trafiken hon förstod att det var något som inte stämde med hennes man, han hade plötsligt börjat köra mot rött med motiveringen "Det var inga poliser där i alla fall som såg". Att han sen utsatte både sig själv och andra för fara var inget han reflekterade över. Jag skall inte tala om hur gammal han var, för då deppar vi ihop och undrar om man ska oroa sig för sånt oxå, när folk i vår omgivning kör som tokar (fast det är det väl ingen som gör ;-) )

På jobbet var det några japaner som var på studiebesök, och vi fick en bok om origami och papper till oxå, så nu skall jag försöka mig på att vika, kanske visar jag några alster här så småningom.