Väl framme ägnade vi oss åt typiska landet sysslor, som att plocka kantareller och blåbär. På landet SKA man ha fula kläder och skodon, man tar lite vad som finns. De här stövlarna är samtliga från nån gång på 1100-talet.
En del av oss tågade ut i blåbärsskogen av fri vilja, en del med lite tvång. Man kan väl säga som så att de av kvinnligt kön drog på sig blåbärspaltorna med glädje, medan den manliga biten endast följde med för att han måste (den mindre modellen av kille). Man kan inte bara sitta inne och lyssna på musik, spela spel och titta på tv när man är på landet, så är det bara. Nu skall jag väl till den lilla gossens försvar säga att han var ute och sprang, ca 8 km, och det var väl mer än vad jag gjorde. Så han hade kanske kunnat slippa promenaden, men så är det när man är barn, allt får man inte bestämma.
Man kan säga att han höll sig lite på sin kant ändå, och funderade säkert ut nått viktigt medan vi andra plockade eller småpratade.
Han var faktiskt gladare än vad som framgår av bilden, och jag ljög just, han småpratade visst, bland annat med mig, jag går nästan bredvid honom, men sprang lite före för att ta ett kort :-)
Tessan är inbegripen i ett samtal med bror sin som ville komma över nästa dag när hans fru skulle in till Skansen och jobba.
Det är så fint där på Porkanäset, huset som Erik har byggt är som en liten Barbapappabostad. Det är påbyggt och tillbyggt lite där det faller sig. Men det ligger så fint vid vattnet.
Väl hemma bakades det en finfin tårta där de blåa bären utgjorde en central plats. Denna gång slapp gossen delta. Men faktum är att han helt på egen hand bakade en rulltårta dagen efter, det var stort. Jag assisterade bara lite så att inga hela ägg med skal och allt dök upp i rullen.
Här roar vi oss, och nedan roar sig gossen samtidigt :-)
Fast nu ljög jag igen, det var inga vi som bakade, inte heller jag deltog. Jag vet inte riktigt vad jag gjorde, men jag tog i alla fall hand om att se till att vi fick lite goda drinktilltugg och lite att dricka.
Vi fiskade även lite mört. det kan ju verka konstigt att man med flit fångar mört, men de skall Hans ha till augusti då man får fiska kräftor i Hörken som sjön heter. Tänk att det är så roligt att fiska när det nappar bra. Jag tror vi alla fick upp nån liten fiskstackare, inalles fjorton stycken. Dessutom var det så mysigt där på bryggan med en gin och tonic i näven.
Ja, vad säger man, tänk att man i Dalarna kan få detta för ungefär 500 000:-, lite beroende på standard på boendet, ganska fantastiskt med tanke på att du inte ens kan få bo i en källarlokal utan fönster för det priset i Stockholm.
Tårtan blev riktigt god, och vi konstaterade att nån gång under sommaren ska man äta gräddtårta.
Efter det borstades det tänder av alla, och de här är som jag, man borstar tänder överallt utom i badrummet. Såg ganska kul ut. Pappan sitter också där, men under lampan, genom trappstegen skymtas han lite. Men han var upptagen av nån viktig fotbollsinformation tror jag, han lyssnade på nått sånt.
Det som var vemodigt som i rubriken är att nu är min semester slut. Men det som inger mig hopp är en resa till Thailandsfamiljen i höst/förvinter. Men jag tror inte på att jag kommer iväg förrän jag har semestern beviljad och biljetten i hand. Ska ordna med det snarast, så jag har nått att se fram emot.
