Idag är jag mest arg arg arg. Har jobbat hela helgen, från fredag klockan 12.00 till typ ungefär cirka nu. Fast jag var dock hemma och sov på nätterna, en stund. Det är ganska skönt med de här långhelgerna, för det gör att jag har kortveckor ibland, men just måndagen efter är riktigt pestig.

På lördagen kom en leverans av ett stycket Frida till mig vid fyrarycket, föräldrarna skulle på kalas, och herregud jag kan väl barnvakta lite samtidigt som jag jobbar, dessutom är hon så himla rar och rolig så jag umgås gärna med henne. Efter jobbet for vi hem medels taxi och hämtade upp storasyster Sara på vägen som var hos en kamrat Ida. Väl hemma sjönk vi ner i soffan med glass och en Scooby film.

Vid halvtvå (kanske, gissar bara) kom föräldraskapet hemrullande, med ett stycke morbror i släptåg som visst skulle sova där, vilket morbrodern trodde var bestämt, men någon hade glömt att informera Tess och Hans. Så det babblades en del och jag somnade väl efter tag. Men det bidrog nog till helgjobbigheten, en natts dålig sömn.

Sen är det följetongen papprena på jobbet, det tar aldrig slut, och jag hinner inte göra det jag vill. Dessutom tror en del element på arbetet att jag skall hinna en massa även sådana dagar som jag jobbar i gruppen och faktiskt skall vara med och ta hand om våra boende. Så med förvåning i rösten frågas det "Har du inte gjort schemat klart?" Det är då jag har lust att skrika.
- Neeeeej, för i helvete, när faaen skulle jag ha gjort det?

Men jag har ju slutat skrika, det gjorde jag när jag va typ 25 och insåg att det inte var trevligt för omgivningen med nån som gapade hejdlöst i tid och otid, dessutom blev jag ju så trött. Så jag började med att räkna eller gå undan när jag helst ville explodera, och det fungerade!

Nu skall jag ta en grogg (roligt ord :-) ) och sätta/lägga mig i soffan och läsa.