Bristvara

I fredags var jag hos Erika på middag och för inspektion av det nya huset. De hade verkligen fått i ordning och hunnit en massa. Det var ett riktigt trivsamt hus, med ett stort härligt kök, kanske inte det mest välplanerade, men det gissar jag att det kommer att bli när Erika väl sätter tänderna i det.

Jag är väl ingen missunnsam människa i det stora hela, men en del unnar jag mer än andra. Erika är en sådan, tycker hon verkligen är värd en massa lycka och lugn och ro och kärlek. Hon har haft ett par tuffa år med företag och privatliv, men nu verkar det vara rejält på gång att vända. Tror den här flytten var en bra även för barnen. Jag fick en tår i ögat när hon berättade att sonen på utvecklingssamtalet hade berättat för fröken "Jag och pappa brukar spela bordsspel, eller det är min styvpappa". Det är nog viktigare än vad man kan tro att kunna få säga att man har en pappa, eller det har han ju ändå, vilket han vet, men en pappa som man kan spela bordsspel med precis som alla anda.

Utöver denna fredagsmiddag känns det som att jag inte har gjort något alls i stort sett. Nu är i alla fall kökssoffan målad, och en del kuddar skapade. Rensade i linneförrådet och insåg att en hel del där passade till kuddfodral. Men sen har jag inte gjort någonting alls, överhuvudtaget. Sovit läääänge på morgonen har jag i och för sig gjort. Jag har ingen som helst energi, det är en riktig bristvara i mitt liv för ögonblicket. Skall göra ett sista tappert ryck och rensa lite bland en del foton/papper/skit.