Till alla som har varit

Idag har det varit riktigt härligt väder. Jag och en kvinna som bor hos oss tog oss en långpromenad runt i hässelby. Eftersom det är allhelgonahelg tog vi oss till kyrkogården där vi tände lite ljus, hon tände i minneslunden för sin mamma som ligger begravd i ett annat land och jag tände för mamma och pappa. Det lyser nu även ett extra ljus på Albertos, Lars L :s och morfar Gunnars grav. Ibland när jag går där på kyrkogården känns det som jag känner till folk i var och varannan grav, jag skulle kunna tänt ljus för åtminstone sex personer till. Är det ett tecken på att man levt ganska länge ändå? att man känner ett flertal människor som inte finns med här hos oss längre, i alla fall inte i fysisk form.

Om man skulle tro att det Dan Brown skriver är sanningar så är det i alla fall så att om kroppen i dödsögonblicket ligger i ett hermetiskt tillslutet rum, så händer det någonting då en person dör, för en liten del, knappt mätbart, lämnar kroppen så att vi blir ett uns lättare (hur mycket ett uns nu är? det vet inte jag). Så om det är på det viset, då kanske det även är så att det vi kallar själen finns någonstans kvar här i jordelivet, i en eller annan form. Ibland kan i alla jag tycka det känns skönt att tänka att så är det, fast jag nog får säga att jag hör till agnostikerna vad det gäller det området.

Nu skall jag ta och måla ett gammalt fönster, och skapa om det till något annat.